Taktarten anger mängden noter och pauser i en takt. Mer precist anger antalet taktslag (kallas också pulsslag eller bara slag) i en takt (vad är en takt?), och det notvärde som representerar ett taktslag. Taktarten är alltså kort sagt ett uttryck för en takts noterade längd - taktens fysiska längd bestäms av styckets tempo, i och med att det är tempot som avgör hur lång tid ett taktslag varar.


1. Taktartsangivelse
Taktarten skrivs som ett oförkortat bråk utan bråkstreck, till höger om klaven och eventuella fasta förtecken. Nedan är ett exempel på en sex åttondelstakt (6/8):

Bråkets täljare (det översta talet) anger hur många taktslag som varje takt består av, medan nämnaren (det undre talet) anger vilket notvärde som ska representera ett taktslag. Notvärdet som anges i bråkets nämnare är något av de här talen: 2 = halvnot, 4 = fjärdedelsnot och 8 = åttondelsnot.

Taktarten 3/4 (tre fjärdedelstakt) anger således att varje takt består av tre taktslag, och att varje taktslag ska representeras av ett notvärde på en fjärdedel. Varje takt ska därför bestå av 3 fjärdedelar, dvs. varje takt ska innehålla noter och/eller pauser på en samlad längd av tre fjärdedelar.
Nedan ett exempel på en tre fjärdedelstakt (3/4) och på en tre åttondelstakt (3/8). Taktarten 3/8 har tre slag per takt, och varje slag representeras av en åttondel:


Här är några fler exempel på olika taktarter:


Två av taktarterna anges ofta med en symbol i stället för ett bråk. Det är fyra fjärdedelstakt (4/4) och alla breve (2/2):


Taktslagen och taktslagens underdelningar benämns som visas (med 4/4 som exempel):


2. Taktens innehåll
Alla takter ska noteras fullständiga, dvs. att den sammanlagda summan av notvärden och pauser i takten ska vara samma taktartens bråkmässiga värde. En fyra fjärdedelstakt kan exempelvis innehålla följande kombinationer av noter och pauser:


Den så kållade upptakten, dvs. den ofullkomliga takt som ofta inleder ett musikstycke, skal dock inte noteras fullständig. Detsamma gäller den sista takten i ett stycke, om denna leder tillbaka till upptakten; i så fall utelämnas notvärden motsvarande upptaktens värde i den sista takten. Här är ett exempel där den sista takten leder tillbaka till upptakten i början:


3. Om att höra taktarten i ett musikstycke
Om man ska hitta taktarten i ett musikstycke, och inte har noterna där taktarten står angiven, kan man lyssna sig fram till den. Detta kan göras på följande sätt:
1. Lyssna på stycket och stampa om vartannat med höger och vänster fot i golvet (eller slå fingrarna i bordet) till styckets puls (dvs. i takt med musiken). Pulsen är inte alltid helt entydig. I vissa stycken kan man välja att stampa ett tempo eller det halva eller dubbla av samma tempo - ofta är det dock inget tvivel om vilket tempo man ska stampa.

2. När du har hittat styckets puls, ska du hitta de taktslag (pulsslag) som är extra tydligt betonade (dvs. extra starka). Ett-slaget (det första slaget i takten) är det mest betonade, och alltså det som är lättast att urskilja från de andra slagen - det är därför det taktslag som du ska börja med att hitta. Ett-slaget kan bla. kännas genom att harmoniken (ackorden) ofta ändras på detta taktslag - ackordskiftet kan höras på de melodiska instrumenten som bas, piano och gitarr. I de flesta pop/rock-stycken spelar bastrumman på ett-slaget, medan virveltrumman spelar på två- och fyra-slagen. Crashcymbalen används ofta i övergångar (tex. övergången från vers till refräng) och spelas i stort sett alltid på ett-slaget samtidigt med bastrumman.

3. Nu har du hittat både styckets puls (den du har i fötterna) och det betonade ett-slaget. Nu ska du räkna hur många taktslag det är mellan varje ett-slag. Det gör du genom att räkna 1-2-3-4 osv., varje gång du stampar en fot i golvet. När du kommer till ett-slaget igen, början du om med räkningen. Antalet taktslag du når fram till, är antalet taktslag i varje takt (motsvarande bråkets täljare som du nu alltså har hittat). Vanligast är musik med 2, 3, 4 eller 6 taktslag i varje takt.

4. Nu behöver du bara hitta notvärdena som används till notation av ett taktslag (bråkets nämnare). Du ska alltså lista ut om pulsen du stampar med fötterna är i fjärdedelar, åttondelar eller något helt annat. Om pulsen är i åttondelar är den ofta ganska snabb, medan den är något långsammare om den är i fjärdedelar. Ofta ger pulsens notvärde på så sätt sig självt. Om du fortfarande tvivlar på notvärdet, kan du pröva att lyssna efter hihaten (om det finns en sådan). Hihaten spelar ofta på åttondelarna, så genom att lyssna efter den kan du möjligen lista ut vilket notvärde pulsen har. I 99% av fallen är pulsen åttondelar eller fjärdedelar.

TIPS:
- Omkring 90% av alla musikstycken går i 4/4.
- Var uppmärksam på att taktarten - även om det är rätt sällsynt - kan variera (i kortare eller längre perioder) inom samma stycke.

4. Exempel på stycken i olika taktarter (alla styckena kan höras gratis på YouTube)
Robbie Williams - Hot Fudge 2/2
The Beatles - Yesterday 2/2
Norah Jones - The Long Day Is Over 3/4
Kelly Clarkson - Breakaway 3/4
Niels W. Gade - Brudevalsen 3/4
Keane - Everybody's Changing 4/4
Robbie Williams - Angel 4/4
Elton John - Your Song 4/4
Mission Impossible Theme 5/4
Radiohead - Go To Sleep 10/4
The Beatles - Norwegian Wood 6/8
Robbie Williams - I Will Talk and Hollywood Will Listen 6/8
Seal - Dreaming in Metaphors 7/8
Elton John - I Guess That's Why They Call It The Blues 12/8
Simple Plan - Addicted 12/8