Det finns många saker man kan tänka på när man analyserar ett musikstycke - antingen det är gregoriansk munksång från 600-talet, ett klassiskt stycke som bara finns på noter eller en ny technoremix. Nedan följer några rubriker på en del av de saker man kan ta upp. Alla delar behöver inte ingå i analysen i lika stor grad. Beroende på vilket stycke man analyserar kan några av dem inte vara aktuella och andra få mer uppärksamhet; tex. är texten viktigare än harmoniken i en raplåt.
Ämnena är uppställda lite fyrkantigt, och kan med fördel flätas samman i analysen.


1. Praktiska upplyssningar
Information om artist, titel, album, utgivningsdatum, kompositör, textförfattare, utövande musiker, media (CD, LP, band, noter), osv.

2. Ljud (sound, klang)
Instrumentation: Vilka instrument är med: piano, gitarr, synt, sång? Gärna mer specifikt som tex. upprättstående piano och akustisk gitarr.
Spelsätt, sångsätt: Hur är användandet av instrument uppbyggt; är det solospel, växelspel mellan två eller flera grupper, samspel mellan olika grupper, call and response (antifoni), sjungs det enstämmigt och/eller flerstämmigt i sopran, alt, tenor och bas? Hur låter de olika instrumenten, sjungen huvudsångaren med vibrato, är pianot stämt eller spelar det en liten smula falskt?
Dynamik: Är stycket starkt eller svagt hela vägen igenom eller varierar det?
Teknik: Används elektrisk förstärkning med eller utan effekter i behandlingen av ljudet?
Hook: Har musiken en hook, dvs. är det något som sätter sig fast hos lyssnaren? Har musiken ett lättigenkänneligt groove, ett häftigt sound, en speciell sammansättning instrument, en karakteristisk ackordsammansättning, osv.
Gimmick: Finns det något särpräglat underligt i musiken som gör att det här stycket skiljer sig från andra stycken?
Relation till text: Har musiken någon relation till texten?

3. Teknik
Produktion: Hur är musiken producerad: är det en studioinspelning eller en liveinspelning? Hur kan det höras, och vilken betydelse har det för musiken?
Effekter: Har det använts effekter som eko (delay), rumsklang (reverb), distorsion och equaliser, wah-wah, vibrato? Har användandet av effekter någon betydelse för musiken?
Musikalisk iscensättning: Har man försökt göra iscensätta musiken till att vara något den inte är; dvs. ska musiken föreställa vara inspelad på exempelvis en bar sent på natten, även om den faktiskt är inspelad i en studio? Hur kan man höra det? Varför har man gjort den iscensättningen, och var gör det för upplevelsen av musiken?


4. Rytmik
Taktart: Går stycket i 4/4, 2/4, 7/8, osv.
Tempo: Är tempot snabbt, långsamt, jämnt eller ojämnt? I äldre musik är tempot ofta angivet med hjälp av italienska tempobeteckningar som allegro, presto och andante. Exakt tempoangivelse (också kallat bpm; beats per minute) kan eventuellt nämnas, om man känner till det.
Upprepningsmönster: Är det fasta eller skiftande mönster i rytmen? Finns det en grundrytm, dvs. följer rytminstrumenten en bestämd figur? Finns det några rytmiska figurer som upprepas? Rytmiska (och melodiska) figurer som upprepas oförändrade eller med små variationer kallas ostinater.
Betoning: Var ligger betoningen? På 3-slaget, 1 och 3, 2 och 4, osv. Spelas det en motrytm, dvs. finns det en stämma som gör rytmiska markeringar mellan slagen? En synkop är tex. en form av motrytm. Är motrytmen konsekvent kallas det för off bear (konsekvent markering av alla underdelningarna mellan pulsslagen). Innehåller stycket komplementärrytmik, dvs. betonar de enskilda stämmorna olika underdelningar? Finns det några accenter (särskilt betonade slag), har de en bestämd rytm?
Groove: Hur är det rytmiska samspelet mellan instrumenten?
Breaks: Är det få eller många breaks i stycket? Hur är de(t) och hur länge varar de(t)? Är det paus i breaket, en unison rytm, acapellasång?
Timing: Spelas rytmen tajt, bakåtlutat (konsekvent en liten bit efter vid pulsslagen - ofta i jazz och reggae) eller framåtlutat (motsatsen, dvs. att man ligger lite före hela tiden - exempelvis i punk och salsa)?
Swing: Spelas rytmen med swing? Den gängse innebörden av swing är att åttondelarna spelas trioliserade, dvs. som åttondelstrioler, där de två första är sammanbundna.
Motiv (frasuppbyggnad): Hur är de rytmiska motiven uppbygga, hur länge varar de, har de någon relation till olika formled?
Annat: Är rytmen tydlig eller underförstådd, enkel eller komplicerad, kan man röra sig till den, har den ett namn? Används polyrytmik, komplementärrytmik? Har rytmen någon relation till texten?

5. Melodik (se också artikeln om melodisk analys)
Är melodin som helhet sångbar, är den vokal eller instrumental, är den genomträngande, välformad, passar den till texten?
Linjär melodik: Präglas melodin av rörelser i skalan i form av linjer och svängar, samt ett visst utvecklingsmoment (tex. en strävan mot bestämda högt eller lågt liggande toner)?
Horisontell/vertikal melodik: Har melodin någon relation till tonarten eller de enskilda ackorden?
Outside playing: Använder melodin toner som varken hör till tonarten eller till ackorden?
Cyklisk melodik: Präglas musiken av utsvävande motiv, vilket innebär en drone-aktig rörelse kring en bestämd ton (ofta grundtonen eller kvinten)?
Motiv (frasuppbyggnad): Är melodin eller melodierna byggda på karakteristiska motiv? Finns det några hooks, dvs. om det är vissa motiv som är extra fångande?
Solospel och improvisation: Finns det improvisation, dvs. komponerar solisten spontant en melodi? Har ett eller flera av instrumenten solo?
Tonmaterial: Bygger melodin på en bestämd skala, eller en del av en? Vilka steg i skalan använder den? Hur stor är melodins ambitus, dvs. hur långt är det mellan den lägsta och den högsta tonen? Hur stor är melodins tessitura, dvs. vilket ambitus rör sig melodin främst inom? (Om ambitusen är på en oktav från c' till c'', men melodin bara kommer upp till c'' en gång, och resten av tiden rör sig mellan c' och a', så är melodins tessitura på en stor sext - från c' till a'.) Har melodin blå toner (typiskt för blues)? Ligger melodin i ett högt eller lågt tonläge? Använder melodin genomgångstoner eller vändtoner? Bygger melodin på pentatonik (pentatoniska skalor).
Relation till text: Har melodin någon relation till texten, går exempelvis melodin i moll för att framhäva textens sorgliga budskap?
Melodiska intervaller: Är melodin skalapräglad, bygger den på ackordbrytningar, eller har den många hopp? Har melodin några ofta förekommande intervallsprång?
Intertextualitet (citat): Används några melodiska fraser från andra melodier/stycken?
Scat-sång: Använder sig sångaren eller kören av scat-sång, dvs. stavelser som inte utgör riktiga ord, men som har en klangmässig eller rytmisk funktion (tex. ja ba da ba du dab)?

6. Harmonik (se också artikeln om harmonisk analys)
Tonart: Vilken tonart går stycket i? Ändras tonarten efterhand, finns det modulationer?
Ackord: Är det få eller många ackord, är de enkla eller komplicerade, är det dur eller moll, är de till för att bygga spänningar, finns det en kulminering? Kan ackorden analyseras med funktionsanalys, steganalys eller någon annan analysmodell? Finns det några ackordprogressioner, rundgångar (turnarounds, vamps), kadenser?
Konsonans/dissonans:: Är harmoniken konsonerande eller dissonerande? Genom hela stycket eller bara i enstaka passager?
Relation till text: Har hamoniken någon relation till texten, används till exempel mollackord för att framhäva textens sorgliga budskap?
Används:
Modalharmonik: Ackordföljden har en statisk och riktningslös karaktär. Ackorden är likvärdiga, sekund-, ters- och kvartsförbindelser, ackorden kan inte som i funktionsharmonik upplevas som "borta" och "hemma" (man kan lika gärna sluta på ett ackord som ett annat), man undviker ledtonsspänningar.
Funktionsharmonik: Dur/mollskalor, dynamisk och framåtsträvande karaktär, rangordning mellan ackorden, kvintfall, dominantspänning.
Bluesharmonik: Bluesskalor, grumlig och dissonant karaktär, bluesform, kvartsfall, baklängeskadenser.
Kvartfallsharmonik: Kvartsfallskedjor, dvs. när ackorden rör sig runt i kvintcirkeln medurs: C, G, D, A, E, B (i samma familj som bluesharmonik).
eller en blandning av dessa?

7. Form (se också artikeln om formanalys)
Struktur: Hur är stycket uppbyggt och konstruerat; hur många verser och refränger är det, finns det ett intro, coda (outro), mellanspel, solo, stick, brygga?
Metrik: Hur länge varar de olika formleden (tex. antal takter)? Kan de enskilda formleden delas in i mindre formled?
Notation: Hur kan strukturen noteras; A-B-A, A-B-C-A-B, A-A'-A?
Namn: Har den strukturen ett namn; strofisk form, pop-form, utökad pop-form, rondoform, sonatform, fuga, 12-taktsblues?
Sammanhang: Är det övergångar mallan de olika formleden? Är det många eller få led, är några formled viktigare än andra (huvudformled), är indelningen tydlig, är den typisk?
Se också artikeln om formanalys.

8. Text
Form och funktion: Finns det något samband mellan melodins uppdelning i fraser och formled och textens uppdelning i rader och verser?
Handling och personkarakterisering: Vad handlar texten om, är handlingen framskridande eller statisk, finns det några klimaxpunkter? Uppträder det några personer; vad får vi veta om dem, varför är de med i texten?
Upprepningsmönster: Är det några rader eller fraser som upprepas?
Språk och symbolik: Vilket ordval och vilken stil används (talspråk, formellt språk, rått språk)? Används bildspråk och symboler? Är språket förståeligt och texten väsentlig?
Klang och rim: Vilket språk sjungs det på? Om det sjungs på ett annat språk än modersmålet, kan det ha något att göra med språket klangmässiga kvaliteter? Används slutrim eller allitterationer?
Tema och budskap: Har texten något tema eller budskap (kärlek, liv, död)?

9. Karaktär
Finns det känsloinnehåll och stämningar i musiken; är den munter, allvarlig, romantisk, aggressiv, vacker, folklig, motsättningsfull, grov, nyanserad, raffinerad, fredlig, sentimental, neutral? Vilka element i musiken bidrar till detta känsloinnehåll eller denna stämning, dvs. vad är det som gör att musiken upplevs som den gör; är det umba-basen, trumpeterna, texten, ledsångarens djupa röst, stråkarna, osv.

10. Tid och rum
Är musiken något i tiden, rummet eller både och?
Tid: Musiken utspelar sig i tiden. Det läggs vikt på harmonierna (främst genom funktionsharmonik), melodin, en linjär och strävande karaktär och en utveckling.
Rum: Musiken fyller ut rummet i ett oändligt nu. Det läggs vikt på groovet, ljudet (soundet) och en cyklisk och vilande karaktär. Det används främst modalharmonik, och ledtoner undviks.

11. Funktion (syfte)
Är musiken till för dans, underhållning, balett, teater, kyrkan, film, radio, tv, som arbetarsång (tex. slavarna i Amerika), snapsvisa? Ska musiken förstärka en text, berätta eller beskriva något, vill den bara underhålla eller väcka eftertanke?

12. Perspektivering
Vilken genre/stil befinner vi oss i?
Är musiken typisk för, finns det likheter eller kontraster med:
- en bestämd period (barock, klassisk, romantik, modernism)
- ett bestämt område (New Orleans, Italien, Tyskland, Sydstaterna)
- en bestämd tradition (jazz, rock, folk, latinamerikansk, pop)
- en bestämd person eller grupp (Elvis Presley, Beethoven, Wagner, Miles Davis, Beatles)
- ett bestämt stycke
Är musiken gjord med inspiration från något av det som nämnt, och hur kan man höra det på musiken?

13. Värdering
Objektiv bedömning: Hur är musikens kvaliteter? Passar dess mål och medel varandra, är stycket bra producerat, spelar musikerna bra, är melodin bra, osv.
Subjektiv bedömning: Din egen personliga åsikt om stycket, baserat på dina subjektiva reaktioner - såväl positiva som negativa.