Notsystemet reprenterar, liksom pianots vita tangenter, de sju stamtonerna. En not som är skriven i notsystemet motsvarar på så sätt en av stamtonerna (så länge det inte står ett förtecken för noten). Stamtonernas härledningar kan bara noteras i notsystemet med hjälp av förtecken.

Notsystemet består av fem vågräta (not)linjer - noterna kan sättas antingen på eller mellan linjerna:


Noter kan också noteras utanför notsystemets fem linjer. Detta görs med hjälp av så kallade hjälpstreck. Lägg märke till att noter utanför notsystemet, men som tangerar en av de yttre linjerna, inte behöver några hjälpstreck.

Det finns ingen begränsning för hur många hjälpstreck man kan använda. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns gränser för hur högt eller lågt de olika instrumenten kan spela, och att noterna därför ska noteras innanför instrumentetes register.
Ju högre noten ligger i notsystemet, desto högre är tonen (och desto längre till höger ligger den på pianot), och tvärtom; ju lägre tonen ligger, desto lägre är det (och desto längre till vänster ligger den på pianot).

Linjer och mellanrum räknas alltid nerifrån och upp:


I vissa fall kan det finnas anledning att skilja mellan vad man kallar notsystem och vad man kallar notrader. I exempelvis pianosystemet har man bundit samman två notrader med en klammer, för att visa att de båda ska spelas av samma instrument.  Då kallar man de fem övre linjerna för en 'notrad', de fem undre för ytterligare en, och de båda tillsammans för ett 'notsystem'.  I de flesta fall är det dock inte så viktigt att skilja begreppen åt, eftersom ett notsystem oftast består av en notrad.