En not är (när den står i ett notsystem med en given klav) ett abstrakt uttryck för en ton som svänger med en konsant frekvens. Varje not i notsystemet representerar en viss ton, och visar alltså för musikern vilken ton som ska spelas på instrumentet. Utöver att visa vilka toner som ska spelas, visar noten (med hjälp av notvärdet) också hur länge tonen ska klinga. Med noter är det alltså möjligt att både notera en melodi och dess rytm.

Det är bara noter till melodiska musikinstrument (instrument som kan frambringa toner: tex. klaviatur, gitarr och bas), som kommer att behandlas i den här artikeln. Se en artikel om trumnotation här och en artikel om gitarrnotation här.


1. Notens beståndsdelar
Nothuvud - öppet och stängt:


Notskaft:

Notskaftets längd är alltid på en oktav. Notskaftet vänds uppåt om noterna är placerade under den mittersta (tredje) notlinjen, och nedåt om de är placerade över den. Om noterna står noterade på mittlinjen kan skaften vändas åt vilket som helst av hållen. Om flera ihopsatta noter (ihopsatta med balkar) står på var sin sida om mittlinjen ska skaften vändas i den riktning där de håller sig som mest inom notsystemet (dvs. i den riktning där de passerar flest notlinjer).
Notskaftet placeras på höger sida om nothuvudet när det vänds uppåt, och på vänster sida när det vänds nedåt.

Flaggor och balkar:

Flaggor och balkar används bara på notvärden under en fjärdedel. Flaggor används när noten står ensam, medan balkar används till att sammanfoga flera notvärden med flaggor om de kommer efter varandra. Balkar avbryts normalt vid övergången till ett nytt taktslag; de korsar aldrig taktstreck och bara i sällsynta fall pauser. Flaggor vänds alltid till höger.

Punktering:

Läs mer om punkterade noter i avsnitt 4.

2. Notvärden
Det är notvärdena som bestämmer hur länge en ton ska klinga. Notvärdena är skapade efter en halveringsprincip. Som regel motsvarar ett taktslag en fjärdedel. Helnoten, som har det största notvärdet, varar i så fall fyra taktslag (dvs. den motsvarar 4 fjärdedelsnoter), halvnoten varar i två taktslag (dvs. den motsvarar 2 fjärdedelsnoter), fjärdedelsnoten i ett taktslag, osv.:

Listan på noter kan fortsättas med trettiotvådelar, sextiofjärdedelar osv. - notvärden mindre än en sextiofjärdedel används dock i stort sätt aldrig. För varje halvering av notvärdet noteras en extra flagga eller balk på noten. Trettioandradelar noteras alltså med tre flaggor eller balkar, sextiofjärdedelar med fyra flaggor eller balkar, osv.
Notvärdena är bara relativa värden, i det att hur länge de varar bestäms av styckets tempo (som ofta står angivet i början av noterna). En halvnot i ett stycke med snabbt tempo kan på så sätt klinga lika lång tid som en fjärdedelsnot i ett långsammare stycke.

Lyssna på ljudexemplet nedan och lägg märke till hur länge varje not varar (räkna slagen under tiden).

Se också oregelbundna notvärden (duoler, trioler mm.).

3. Punkterade noter
Man kan förlänga värdet på vilken not som helst, med hälften av dess värde, genom att punktera den. Det görs genom att sätta en punkt efter noten, som visas på bilden nedan. Lägg märke till att om noten är placerad på en notlinje (eller hjälplinje), skrivs punkten i mellanrummet ovanför linjen.


En not kan också dubbelpunkteras och tredubbelpunkteras, vilket gör att noten förlängs med 3/4 respektive 7/8 av sitt värde. En dubbelpunktering noteras genom att sätta två punkter efter noten, medan en tredubbelpunktering noteras genom att sätta tre punkter efter noten. Punkteringarna förlänger alltså notvärdet med följande värden (nedan med halvnoten som exempel):

Lägg märke till att en punktering alltid förlänger det senast skrivna notvärdet med 50%. I stället för att räkna ut hur lång en tredubbelpunktering är utifrån att notvärdet ska förlängas med 7/8 av sitt värde, kan det därför vara lättare att komma ihåg att man bara ska lägga till en var av de tre underliggande notvärdena till notvärdet. På bilden ovan med halvnoten som exempel har det därför lagts till en fjärdedel, en åttondel och en sextondel till notvärdet, eftersom det är de tre underliggande notvärdena (om man utgår från halvnoten).

4. Sammanbindingar
Alla notvärden (också punkterade noter och noterna i en tuplet) kan bindas samman, vilket gör att notens värde förlängs med den eller de noter som den är sammanbunden med. På det sättet är det möjligt att skriva noter med alla tänkbara värden, som annars inte skulle kunna uppnås). Sammanbindningar noteras genom att man förbinder de noter som ska bindas ihop med en bindebåge, som visas på bilden nedan. Om notskaften vänds nedåt, vänds bindebågarna uppåt, och tvärtom.


Här är ett exempel på sammanbindningar noterade i ett notsystem:


Pauser kan inte bindas ihop.

5. Pauser
Pauser används när det ska vara ett uppehåll i en eller flera stämmor i ett musikstycke. Pauser anges med särskilda tecken som indikerar hur lång pausen ska vara. Pauserna motsvarar de traditionella nottecknens värden, som visas på bilden nedan, där pauserna är inskrivna i ett notsystem, och motsvarande notvärden är utskrivna.



Pauser placeras alltid vid pausens början, undantaget helpausen som noteras i mitten av takten. Helpausen används vid enstaka fall som heltaktspaus, oavsett längden på takten.
Pauser kan precis som noter punkteras - samma regler gäller som för punkterade noter (en punkterad fjärdedelspaus har alltså samma värde som en punkterad fjärdedelsnot). De punkterade pauserna kommer därför inte att kommenteras ytterligare här, då det kan läsas om i avsnittet punkterade noter. De punkterade pauserna noteras som nedan:

Pauser kan (till skillnad från noter) inte bindas samman. Pausernas värden kan inte korsa taktstreck - två pauser på en åttondel var (sammanlagt en fjärdedel), där den ena står sist i en takt och den andra i början på nästa, kan alltså inte anges med en fjärdedelspaus i den första takten. Här måste man använda två åttondelspauser (en i varje takt).

Vid pauser på flera takter kan följande notationssätt användas:

Talet ovanför takten bestämmer hur många takter som ska pausen ska hållas i. I det här fallet ska det alltså vara paus i 11 takter, eftersom det står 11 noterat ovanför takten. Detta sätt att notera långa pauser på kan vara användbart, eftersom det kräver mycket mindre plats än de vanliga paussymbolerna.