Varje not i notsystemet motsvarar en av stamtonerna. För att bestämma vilken ton varje not motsvarar använder man en klav. Det finns (om man bortser frånslagverksklaven och tabulaturklaven) tre olika klaver: g-klaven, f-klaven och c-klaven. Den sistnämnda används dock sällan. I princip kunde man nöja sig med att använda bara en klav, men eftersom det är besvärligt att läsa noter med många hjälpstreck, använder man sig av tre olika klaver som har var sin ton som utgångspunkt, så att användandet av hjälpstreck minimeras.


1. Klaver
G-klaven
G-klaven (kallas också diskantklaven) är den mest använda klaven - den används bland annat i pianosystemet och i alla sångböcker. G-klaven anger att tonen g' (g ovanför nyckelhåls-c) ligger längs notsystemets andra linje (nyckelhåls-c noterat i rött):


F-klaven
F-klaven (kallas också basklaven) är praktisk att använda om man ska notera toner under nyckelhåls-c. Klaven används bland annat i pianosystemet och till notation av basinstrument. F-klaven anger att tonen f (f under nyckelhåls-c) ligger längs notsystemets fjärde linje:


C-klaven
C-klaven, som anger var nyckelhåls-c ligger, finns i fem olika varianter. Det är dock bara två av dem, altklaven och tenorklaven, som fortfarande används, sedan man i stället har gått över till att använda g- och f-klaverna. C-klaverna har tidigare använts till vokalmusik, men används numera bara till instrumentalmusik.
Altklaven:
Alt-klaven används i regel när man ska skriva noter till viola, och kallas därför ibland också violaklav.


Tenorklaven
Tenorklaven används ibland till orkesterinstrumenten fagott, cello, euphonium, kontrabas och trombon.


2. Klaver: varianter som inte används längre
Det finns ett antal varianter av g-, f- och c-klaverna som inte längre används. De kan dock fortfarande ses i vissa äldre noter, och kan därför vara bra att känna till.
G-klaven i en variant kallat fransk violinklav (nyckelhåls-c noterat i rött):


F-klaven i två varianter som kallas baryton- respektive mezzosopranklav:


C-klaven i tre varianter som kallas baryton-, mezzosopran- respektive sopranklav.


3. Klavernas placering
Klaverna placeras normalt i början av ett nytt system (en ny notrad), men de kan också noteras mitt i ett system, om klaven ändras mitt i systemet. Lägg märke till att klaven i dessa fall noteras i en lite mindre storlek än annars:


Om klaven byts ut samtidigt som ett nytt system början, ska den nya klaven noteras både sist i föregående system (med liten storlek, så som man skriver klaver mitt i system) och i början av det nya systemet (med normal storlek). Klavbyte används vanligtvis av läsbarhetsskäl, för att slippa använda för många hjälpstreck.

4. Oktaverade klaver
Det kan stå en liten åtta över eller under klaverna. Den siffran bestämmer att noterna ska spelas en oktav högre respektive lägre än noterat. Nedan är nyckelhåls-c uppskrivet i g- och f-klaverna samt deras oktaveringar:

I sällsynta fall kan det stå talet 15 över eller under klaverna, vilket betyder att noterna ska spelas två oktaver högre eller lägre än noterat.

Om oktaveringen bara gäller några enstaka toner kan det vara mer praktiskt att använda följande symboler i stället för att byta till en oktaverad klav:
Ottava alta Ottava alta
Anger att noterna under den streckade linjen ska spelas en oktav högre än noterat.

Quindicesima alta Quindicesima alta
Anger att noterna under den streckade linjen ska spelas två oktaver högre än noterat.

Ottava bassa Ottava bassa
Anger att noterna över den streckade linjen ska spelas en oktav lägre än noterat. Symbolen kan placeras över noterna, som vid Ottava alta.

Quindicesima bassa Quindicesima bassa
Anger att noterna över den streckade linjen ska spelas två oktaver lägre än noterat. Symbolen kan placeras över noterna, som vid Ottava alta.