Läran om (ton)intervall är viktig, i och med att den bland annat kan vara ett nytt hjälpmedel i samband med musikanalys, ackorduppbyggnad och gehörslära. Därför följer här en artikel som beskriver de viktigaste aspekterna av intervalläran. Se också Intervallfinnaren.


1. Intervall
Ett intervall är ett avstånd mellan två toner. Intervall kan beskrivas som:
- harmoniska intervall (kallas också samklangsintervall): om två toner klingar samtidigt.
- melodiska intervall: om två toner klingar efter varandra.
Melodiska intervall kan vara antingen uppåtgående eller nedåtgående:
- uppåtgående: om ton nr. 2 är högre än den föregående.
- nedåtgående: om ton nr. 2 är lägre än den föregående.
(harmoniska intervall är samklingande, och kan därför varken vara uppåtgående eller nedåtgående)
Intervaller

2. Intervallens storlek och namn
Intervallen utgår från stamtonerna (de vita tangenterna på pianot), och ges namn efter avståndet mallan intervallets två toner (den diatoniska intervallstorleken) - båda tonerna inräknade. Intervallen har fått följande (latinska) namn:

Intervallets
namn
Diatonisk
intervallstorlek
Läge
(jfr. avsnitt 3)
----Ex. i C
Uppåt. Nedåt.
Prim 1 Likaliggande c-c c-c
Sekund 2 Olikaliggande c-d c-b
Ters 3 Likaliggande c-e c-a
Kvart 4 Olikaliggande c-f c-g
Kvint 5 Likaliggande c-g c-f
Sext 6 Olikaliggande c-a c-e
Septima 7 Likaliggande c-b c-d
Oktav 8 Olikaliggande c-c c-c

(Det finns intervall större än en oktav, men de kommer inte att behandlas i den lätta versionen av artikeln.)

Den diatoniska intervallstorleken (visat i tabellen ovan) benämns efter avståndet mellan två toner på en diatonisk skala (sjutonsskala uppbyggd av fem heltoner och två halvtoner - tex. durskalorna), båda tonerna inräknade. Det vill säga att om du tar en godtycklig ton i en durskala som grundton så kommer den diatoniska intervallstorleken att stiga med ett, varje gång du tar nästa (ljusare) ton i skalan som andra ton i intervallet. I en C-durkala kan en sekund således både vara exempelvis c-d och e-f, eftersom de båda består av två (diatoniska) skaltoner. Lägg märke till att de två intervallerna har samma diatoniska intervallstorlek, men att den kromatiska intervallstorleken skiljer sig, i och med att steget c-d består av två halvtoner (den första tonen räknas inte), medan steget e-f bara består av en halvton.

Denna skillnad i intervallstorleken är ofta viktig att få med när intervallet ska namnges, och ett intervall kan därför vara antingen litet, stort eller rent. På grund av detta indelas intervallen i två typer. Den ena typen är de intervall som bara finns i en storlek - de kallas rena. De rena intervallen är: prim, kvart, kvint och oktav. Den andra typen är de intervall som finns i stora och små storlekar. Det är sekund, ters, sext och septima. Detta visas i tabellen nedan. Lägg märke till att man inte räknar in den första tonen i den kromatiska intervallstorleken, och att en prim därför har en kromatisk intervallstorlek på 0.

Intervall Typ Kromatisk intervallstorlek
Prim Ren 0
Sekund Liten 1
Stor2
Ters Liten 3
Stor 4
Kvart Ren 5
Tritonus Överstigande/
Förminskad
6
Kvint Ren 7
Sext Liten 8
Stor 9
Septima Liten 10
Stor 11
Oktav Ren 12

3. Intervallens plats i notsystemet
Intervall kan vara antingen likaliggande eller olikaliggande:
- likaliggande om båda tonerna ligger på en linje eller i ett mellanrum.
- olikaliggande om den ena tonen ligger på en linje och den andra i ett mellanrum.
De likaliggande intervallen är således prim, ters, kvint och septim, och de olikaliggande intervallen är sekund, kvart, sext och oktav. Det har ingen betydelse för intervallen om de är likaliggande eller olikaliggande, men det kan vara till hjälp för dig om du ska identifiera intervallen utifrån några noter.
Uensliggende/ensliggende

4. Omvändning av intervall
Alla intervall kan omvändas, vilket betyder att det lägsta tonen placeras över den högsta, så att tonen som förut var i högst upp nu är längst ner. Intervallet en ters (c - e) kan alltså omvändas till en sext (e - c):
Komplimentærinterval

Intervallet som på så sätt kommer fram kallas för komplementärintervallet till det ursprungliga intervallet. Två komplementärintervall utgör tillsammans en oktav.
För komplementärintervall gäller det att om det ursprungliga intervallet är:
- rent, är komplementärintervallet rent (ex: ren kvint - ren kvart).
- stort, är komplementärintervallet litet (ex: stor sext - liten ters).
- litet, är komplementärintervallet stort (ex: liten sekund - stor septima).
Exempel på omvändningar av intervall:
Komplimentærintervaller

5. Tritonus
Tritonus (populärt kallat djävulsintervallet) är namnet på den överstigande kvarten/förminskade kvinten (att ett intervall är överstigande eller förminskat betyder att den kromatiska intervallstorleken är förändrad ett steg):
Tritonus intervallet

Detta intervall har alltid haft en särstatus i musiken, och intervallet har därför fått sitt eget namn; tritonus, som betyder tre toner (detta hänger samman med intervallets storlek, som är på precis tre hela toner). På medeltiden kallade man tritonus för 'diabolus in musica', vilket betyder 'djävulen i musiken', och användningen av intervallet var förbjudet, då man ansåg det för anskrämligt och inte sångbart. Tritonusintervallet är dock mycket utbrett, och det används i stor utsträckning i modern såväl som klassisk musik. Tritonusintervallet ingår till exempel i ett septimackord, där dess två toner är ters respektive septima (i C7 är tritonusintervallet således intervallet mellan tonerna e och bb).

6. Intervallidentifikation
Inom gehörsläran är en viktig del att kunna höra skillnad på intervallen - både de uppåtgående och de nedåtgående. Om du lär dig att skilja intervallen åt har du en stor fördel, till exempel om du ska ta ut en melodi från ett musikstycke. Det finns flera olika metoder att lära sig att höra skillnad på intervallen. Den antagligen mest använda metoden går ut på att förknippa varje intervall med en känd melodi som börjar med intervallet. På det sättet kan man lätt känna igen de olika intervallen; exempelvis kan en ren kvart lätt kännas igen på att det är samma intervall som 'Love Me Tender' börjar med. Nedan följer några fler exempel.

Intervall Uppåtgående Nedåtgående
Ren prim Du gamla, du fria
Nocturne (Evert taube)
Pierrot och månen (folkmelodi)
Du gamla, du fria
Nocturne (Evert taube)
Pierrot och månen (folkmelodi)
Liten sekund The Entertainer (Scott Joplin)
Höstvisa (Erna Tauro)
Jag vet en dejlig rosa (folkmelodi)
All My Loving (Lennon/McCartney)
Für Elise (Beethoven)
Daydream (John Sebastian)
Stor sekund Leaving On A Jetplane (John Denver)
Vem vet (Lisa Ekdahl)
Broder Jakob (folkmelodi)
Dancing Queen (Abba)
Yesterday (Beatles)
Eight Days A Week (Beatles)
Liten ters What The World Needs Now (Burt Bacharach)
Axel F-tema ('Beverly Hills Cop'-tema)
Swing it magistern (Kai Gullmar)
Hey Jude (Lennon/McCartney)
For Once In My Life (Ronald Miller)

Stor ters Änglamark (Evert Taube)
What a Wonderful World (George Douglas)
Still Crazy After All These Years (Paul Simon)
Tears In Heaven (Eric Clapton)
Hit The Road Jack (Percy Mayfield)
Vær velkommen herrens år (A. P. Berggreen)
Ren kvart Love Me Tender (Vera Matson)
How Deep Is Your Love (Barry Gibb)
Visa i Molom (Alf Hambe)
Marken er mejet (folkmelodi)
Vil du vil du
Hil dig, frelser og forsoner (C. C. Hoffmann)
Tritonus Maria (West Side Story) - refrängen

Ren kvint Can't Help Falling in Love (L. Creatore)
Der er et yndigt land (H. E. Krøyer)
Byssan Lull (folkmelodi)
Donna, Donna (Shalom Secunda)
Feelings (M. Albert/L. Gaste)
I skoven skulle være gilde (folkmelodi)
Liten sext Go down, Moses (folkmelodi)
Vårvise (Sebastian)


Stor sext Only Love (N. Gimbel/V. Cosma)
Wonderful Tonight (Eric Clapton)
Lite grann från ovan (Lasse Dahlquist)



Liten septima The winner takes it all (ABBA)
There's a place for us (West Side Story)
Watermelon Man (Herbie Hancock)

Stor septima
I Love You (Cole Porter)
Ren oktav To Be or Not to Be (Leo Mathisen)
Somewhere Over The Rainbow (Harold Arlen)
Noget om drankervejr (Mogens Jermiin Nissen)